Liia

Jag är fortfarande i chock att du är borta,
fast det har gått en månad nu.
Det är alldeles för tidigt.
Du som är sån god människa, omtyckt av alla,
finns inget ont ord att säga om dig.

Du har funnits i mitt liv sen jag föddes, både på nära håll,
men på håll sen jag flyttade hemifrån. 
Ett viktigt stöd för mamma, när jag drabbades av cancer, 
som är ovärderlig för mig, 
för att jag inte kunde ge henne stöd, när hon behövde
få utlopp för sina känslor, för hon var min ende stöttepelare,
när mitt liv raserad.

Jag vet att du följde min blogg,
att du berättade för mamma,
att jag tyckte jag var bra att sätta ord
på hur jag upplever.

I denna stunds så tar nära och kära ett avsked av dig, 
du finns i mina tankar. 
Jag har gett en minnesgåva till katthemmet Livbojen i Eskilstuna, 
som jag vet betydde väldigt mycket för dig. 
Och det värmde mitt hjärta att få se bilder på dina katter,
från katthemma. 
För katter är fantastiska 😍

Du kommer leva vidare i våra hjärtan 💕

Jorden har blev en tommare plats och himmelenhar blivit en vackrare själar rikare. 
När jag blickar upp i den kalla nattens stjärnbeströdda himlavalv så ser jag en glimmande juvel högt där uppe.

Alltid älskad,  alltid saknad 💕