Liia

Det var ett tag sen sist
Det var ett tag sen sist jag skrev..
Och det har hänt en del sen höstas...

Jag kände mig klar med kursen för dem som har förvärvad hjärnskada. 
Personalen införde regler, som jag upplevde sand låde nivå.
Även om jag förstår om regler behövs, oavsett arbetsplats eller skola.
Men inte på sand låde nivå.
Jag upplevde oförstående från personal när det gäller hjärntrötthet, 
att man kan inte förvänta att vi ska orka som friska elever.
Men kursen är skattefinansierad av landstinget, 
dvs politiker vill se resultat, se vad pengarna går till,
om vi är värda att invistera skattepengar på oss hjärnskadade.
Kursen drenerade mig med energi, 
och försäkringskassan ville jag skulle gå,
för att inte bara gå hemma. 
Min handläggare och min arbetsterpeut vill jag 
skulle gå på de lektionerna som gav mig mest, 
men det var inte uppskattat av kursföreståndaren, 
som knorrade men accepterade. 

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommunen och Region Örebro Län, 
har ett gemensamt projekt, som ska hjälpa invånare att inte falla mellan stolarna,
för att det är olika myndigheter som inte samarbetar. 

Så jag var där på 2-3 möten  för att jag ville börja arbetsträna och jag
fick en rekommendation, som jag fick välja att anta eller inte.
Jag blev rekommenderad till projekten IRMA
(Individuell Rehabilitering Mot Arbete) eller LSS,
för att jag ville arbetsträna på daglig verksamhet för funktionsnedsatta,
men de trodde att IRMA skulle vara bäst för mig.
Så jag var på studiebesök på IRMA dagarna innan jul,
som var relativt nystartad sen september.
IRMA finansieras av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Jag tyckte det lät intressant och tackade ja. 
Började i januari med möten för kartläggning. 
Jag har en bra handläggare som förstår min funktionsnedsättning.
Många tankar och idéer, när LSS bad oss att återkomma senare om 
praktikplats för daglig verksamhet för funktionsnedsättning. 
Men min handläggare fixade ett annat intressant studiebesök på 
Skebäcks dagrehab.
Skebäcks dagrehab är för äldre som bor hemma i egna lägenheter
(ej äldreboende), som behöver rehabiliteras. 
De hade förmiddagsfika, promenad, individuell träning,
sittgymnastik, lunch, aktivitet och fika.

Så jag började i början av mars, och trivdes direkt. 
Det är en grupp som går måndag & torsdag, utslussningsgruppen onsdagar och
en grupp tisdagar och fredagar.
I början av maj fick Skebäcks dagrehab i uppdrag att starta en grupp
skulle bli social dagvård. 
För enligt forskning så har det visat att social dagvård har samma inverkan som rehab.
Så jag har fått varit med i den sociala dagvården.
Men då har det varit fokus mer på aktiviteter, vad deltagarna vill göra. 
Det har varit så fina dagar så vi har varit mycket ute på promenad i 
Wadköping och Stadsparken. 
Vi har varit på vårlöks mässan i Stadsträdgården med dagrehab. 
Vi har varit i Stadsparken och tittat på tulpanerna med både
dagrehab och social dagvård. 
Nu när det har varit så fint väder har vi varit ute och spelat kubb,
och lite andra spel i Skytteparken.
Tittat på sommarplanteringen i Stadsparken. 

Nästa vecka ska alla grupperna på utflykt till 
Rävgången.

Det känns som att jag gör nytta,
att jag får meningsfulla uppgifter,
att jag inte är överflödig. 
Jag känner mig omtyckt av kollegorna och deltagarna.
Och personalen säger att de ser att jag har jobbat i hemtjänsten,
när jag hjälper pensionärerna. 
Jag är den som får göra det tekniska på jobbet (iaf försöka),
för mina 3 kollegor som är undersköterskor samt en arbetsterapeut 
är inte så tekniska av sig.
I och med det har blivit social dagvård, 
så har deltagarna velat haft hjälp med sina mobiler och paddor,
så det är jag som har fått försökt hjälpt dem. 
Jag kommer få fortsätta efter semesterstängningen 😊
Jag ska vara kvar tills någon av mig eller Skebäcks dagverksamhet
säger ifrån. 

















 


Psykisk ohälsa
1 av 3 drabbas av psykisk ohälsa någon gång under livet. 
Ca 20% av äldre drabbas av psykisk ohälsa. 
Ändå är det så tabu att prata om det. 

Jag berättar ibland för dem som står mig närmast,
när jag känner mig nere men inte alltid orsaken .
Att få lätta lite på trycket, gör det hanterbart.
Men det är inte alltid jag behöver säga något till dem,
för de märker på mig när jag mår dåligt ...

Att bemöta någon psykisk ohälsa, är individuellt.
Det är okej att må dåligt. 
När det drabbar ens närhet, finns jag kvar även i mörka stunder i livet. 
Jag kan inte mer än att förgylla en stund i tillvaron med att träffa dig.
Inte dra mig tillbaka, bara för du mår psykiskt dåligt. 
Fast du mår psykiskt dåligt, så är jag tacksam för att du ville träffa mig ,
och jag får krama om dig, det betyder mycket för mig, för du är värdefull mig