Liia

Höstmörkret
Jag är mycket piggare på sommarhalvåret,
har inte lika stort behov av sömn.
Samma visa varje år när det blir höst till våren kommer,
sen jag var liten,
att jag är så trött, för det blir så mörkt ute.
Jag får större behov av sömn.
Jag upplever att det är mer jobbigt sen jag fick hjärnskadan,

att jag måste lyssna mer på kroppens signaler. 
Som idag t.ex. att jag måste inte åka iväg vid 07.30
för att simma, att jag kunde somna om och åka senare,
fast jag vet att det kommer vara lite mer stökigt med 
barn i badhuset, men funkar ändå när jag har fått
mer återhämtning. 
För annars blir det att jag får åka hem efter simningen,
för att sova en stund då, vilket jag inte behöver göra nu
när jag tog lite sovmorgon för återhämtning. 

Jag har möjlighet att ringa till arbetsträningen
när jag behöver lite mer återhämtning på morgonen,
men försöker se till att komma till arbetsträningen
som planerat. Men vissa fredagar har jag 
börjat senare än 8 för vi ska göra något särskilt
den fredag med deltagarna. 
Men hittills så har jag inte behövt ringt och
skjutit på min arbetstid. 

Så då får man passa på att vara ute
när det är så fina dagar ute.
Vi har ju haft några dagar med Brittsommar*.

*Varma och soliga dagar omkring Birgittadagen den 7 oktober.
Vanligtvis finns också kravet att det dessförinnan ska ha varit 
minst en period med kyligt och höstlikt väder. 
Det innebär att brittsommar oftas präglas av en vacker 

kombination av nästintill sommarlika temperaturer och solbelysta
lövträd i prunkade höstfärger. 
En legend berättar att den heliga Birgitta tyckte att vi hade så 
kallt och bistert klimat i Norden, att bad för oss.
Herren ska ha svarat med kring den Heliga Birgittas dag
ge oss några extra sommardagar.

 

 
Hjärta av sorg
Speciella dagar som födelsedagar, jul, 
dödsdagar, dagar då mitt liv tog nya vändningar,
påminns hur livet är skört. 
Hur viktigt det är att ta vara om dem man håller kär. 
Och säga verbalt och handling vad man känner,
innan det är för sent. 

Grattis morfar på din 84 års dag!
Det har gått 13 år sen du kom till himlen.
Saknaden växer för varje dag,
men jag vet att du har det bra i himlen med mormor,
att ni inte behöver lida nå mer, 
att ni får vara tillsammans.

Jag minns sista gången vi sågs.
Ni hade flyttat in till stan, till Strigen. 
Ni hade bara bott där några veckor,
när jag besökte er. 
Jag hjälpte dig att avlasta med att laga mat,
diska och hjälpa mormor, så du fick återhämtning.
Du har kämpat så många år, med att ta hand om mormor. 
Du har hjärta av guld. 
Jag såg hur trött du var när jag kom,
några dagar senare så skulle jag åka hem,
och du var mycket piggare.
Mormor smekte sin hand på din kind, och sa att hon tyckte att
du var så stilig i piké tröjan och jeansen. 
Mormor visade verkligen att hon älskade dig,
och glimten i dina ögon, så mycket kärlek.
Tårarna bara rinner ned för kinderna, nu när jag tänker tillbaka.

I 52 år var ni ihop,
& 48 år som gifta. 

Imorgon är det 10 år sen, mormor fick komma 
till himlen, som du längtade så länge att 
få vara tillsammans med morfar igen.

Minns när mamma berättade i samband
med pappas bortgång att du hade fått 
proppar i lungorna. 
Vi sa att du fick dö, men inte än, 
om du bara kunde vänta 2 månader,
tills det värsta har lagt sig.
Två månader senare, så ringer mamma, 
och berättar att du hade fått hjärtinfarkt och överlevt.
Jag fick känslan att tiden är snart inne,
att du inte skulle orka med en tredje smäll med hälsan.
Så jag valde att åka till dig, 
för att ses för sista gång. 
Var så jobbigt att ta farväl, 
och säga att det är okej att du går. 
Tårarna rann för oss,
för vi visste att det var sista gången vi sågs. 
2 dagar senare fick du komma till morfar. 
Efter 3 års längtan. 

Ni är mina idoler. 
Ni har alltid funnits för oss,
under våra uppväxt.
När eran hälsa började svikta,
så fanns ni där psykiskt,
och vi fick ta hand om er, 
för vi älskar er så mycket. 
Jag fick lära mig, att det viktigaste är inte vad man säger,
viktigaste är att man är tillsammans även i tystnad. 

All kärlek och respekt till er 💗
Tack för en kärleksfull uppväxt och 
alla minnen vi har skapat tillsammans 💞 
Saknaden efter er växer för varje dag som går 
😇

Dahlia Avignon
När Fellingsbro Folkhögskola tog över 
kursen för dem som har förvärvad hjärnskada 2015,
så fick vi vara tillfällig lokal i Föreningarnas Hus. 

Vid ett tillfälle när vi hade rast och fikade på 
caféet, så fanns det en väldigt fin dahlia på bordet. 
Ingen visste vilken sort det, så jag har undrat
sen dess vilken sort det är.

Idag på arbetsträningen så var vi på en
guidad tur i Stadsparken, av Ida som jobbar
som trädgårdsmästare för Örebro kommun.
Pratade om olika sorter träd och blommor 
dem har i Stadsparken. 
Bland annat så planterar dem dahlia. 
När turen var över så passade jag på att fråga
henne om hon visste vilken sort det var på dahlian.
Hon visste inte, men hon tippsade en hemsida som
jag möjligtvis kunde hitta dahlian där.
Vilket jag gjorde. 

Sorten är Avignon,
så jag ska spana efter såna lökar i vår 
för att plantera här hemma 😍

Polka färgad som Ida sa 🙃