I fredags fick jag röntgentiden, inom snar framtid,
ångest, ångest och åter ångest.
Som tur var, så kom min storebror och hälsade på mig, så jag kunde skingra tankarna från röntgen.
Han ville gå på damfotboll här i Örebro, KIF - Hammarby.
Han frågade mig om jag ville följa med och han skulle bjuda, vilket jag tackade ja till.
Han berättade att det är ca 3-400 personer som brukar gå på damfotbollen.
För mig är det viktigt att jag ska kunna förbereda mig så gott jag kan inför vissa situationer.
I fotboll, så kan man förvänta sig att det är mycket folk, intryck, ljud och hejaklackar.
Så det jag kunde förbereda mig för var att vara utvilad inför fotbollsmatchen, t.ex. inte planera in så mycket under dagen, samt använda öronproppar.
Jag är patriotisk så jag hejade på KIF, medan brorsan hejar på Hammarby.
Tyvärr för mig, så hamnade vi där många Hammarby supportrar satt,
så dom skrek och körde hejaklackar.
Var en utmaning för mig med hjärntrötthet, men jag hade kul, och det var roligare än vad jag trodde,
och skulle kunna gå på fler matcher.
Är en annan känsla att vara på plats, än att titta på tv, även om det är bra att det sänds på tv,
om man inte skulle gå på matchen. Man kan nu för tiden gå på krogar och titta på matcher.
Domaren kanske inte den bästa, men vi alla är nya på jobbet ;)
Det blev 2-2 till KIF.
Husfrid.
I lördags,
så vaknade någon före tuppen, och jag kan inte sova när någon annan i min omgivning är vaken då.
Så jag fick inte tillräckligt med återhämtning med min sömn, som jag brukar.
Men vi var till stan på Action Run,
men jag märkte av min hjärntrötthet och blev fort slut av den lilla stunden vi var på stan,
och jag sa till brorsan att bussen skulle gå om 20 min när vi kom i höjd med slottet,
och jag ville gå och sätta vid busshållplatsen och vila, och att det var okej att han gick och förbi vid slottsparken och tittade på dom hindren.
Så åkte vi till en kompis och hälsade på och drack kaffe.
I söndags gjorde vi inte så mycket, mer än ta det lugnt och umgicks.
Jag följde med honom till tågstationen och vinkade av honom,
för då kunde jag passa på att hälsa på en kompis som bor precis vid tågstationen.
Det var en trevlig helg med storebror,
då vi inte umgås så många sammanhängande dagar som 3 dagar,
då vi bor 8 mil ifrån varandra (12 mil blir det med tåg & bussbyte).
ångest, ångest och åter ångest.
Som tur var, så kom min storebror och hälsade på mig, så jag kunde skingra tankarna från röntgen.
Han ville gå på damfotboll här i Örebro, KIF - Hammarby.
Han frågade mig om jag ville följa med och han skulle bjuda, vilket jag tackade ja till.
Han berättade att det är ca 3-400 personer som brukar gå på damfotbollen.
För mig är det viktigt att jag ska kunna förbereda mig så gott jag kan inför vissa situationer.
I fotboll, så kan man förvänta sig att det är mycket folk, intryck, ljud och hejaklackar.
Så det jag kunde förbereda mig för var att vara utvilad inför fotbollsmatchen, t.ex. inte planera in så mycket under dagen, samt använda öronproppar.
Jag är patriotisk så jag hejade på KIF, medan brorsan hejar på Hammarby.
Tyvärr för mig, så hamnade vi där många Hammarby supportrar satt,
så dom skrek och körde hejaklackar.
Var en utmaning för mig med hjärntrötthet, men jag hade kul, och det var roligare än vad jag trodde,
och skulle kunna gå på fler matcher.
Är en annan känsla att vara på plats, än att titta på tv, även om det är bra att det sänds på tv,
om man inte skulle gå på matchen. Man kan nu för tiden gå på krogar och titta på matcher.
Domaren kanske inte den bästa, men vi alla är nya på jobbet ;)
Det blev 2-2 till KIF.
Husfrid.
I lördags,
så vaknade någon före tuppen, och jag kan inte sova när någon annan i min omgivning är vaken då.
Så jag fick inte tillräckligt med återhämtning med min sömn, som jag brukar.
Men vi var till stan på Action Run,
men jag märkte av min hjärntrötthet och blev fort slut av den lilla stunden vi var på stan,
och jag sa till brorsan att bussen skulle gå om 20 min när vi kom i höjd med slottet,
och jag ville gå och sätta vid busshållplatsen och vila, och att det var okej att han gick och förbi vid slottsparken och tittade på dom hindren.
Så åkte vi till en kompis och hälsade på och drack kaffe.
I söndags gjorde vi inte så mycket, mer än ta det lugnt och umgicks.
Jag följde med honom till tågstationen och vinkade av honom,
för då kunde jag passa på att hälsa på en kompis som bor precis vid tågstationen.
Det var en trevlig helg med storebror,
då vi inte umgås så många sammanhängande dagar som 3 dagar,
då vi bor 8 mil ifrån varandra (12 mil blir det med tåg & bussbyte).
0 kommentar(er)
