Idag är det pappas 59-årsdag.
Men blev bara 50 år, för han fick hjärnblödning.
Jag hoppas att det blev en snabb död, så han inte behövde lida.
Det klart att jag inte ville att han skulle dö,
men hellre det än att han ligger som en grönsak i sängen.
Inte kunna prata, ta hand om sig själv, vara beroende av andra människor,
vara fången i sin egen kropp.
Jorden har blev en tommare plats och himmelen har blivit en vackrare själar rikare.
När jag blickar upp i den kalla nattens stjärnbeströdda himlavalv så ser jag en glimmande juvel högt där uppe.
Det är tack vare pappa, att jag gillar att simma.
Varje torsdag tog han med mig och min syster till badhuset, när vi växte upp.
Tog med oss på äventyrsbad.
Så simning är den motion / fysiska aktivitet, som får mig att bra bra,
både psykiskt och fysiskt.
När vi semestrade när jag växte upp,
så var det i Sverige.
Och det finns väldigt mycket att uppleva i Sverige.
Första 12 somrar så var det Norrland.
1997 och 2001 var vi till Norrland vid påsklovet,
då det låg tidigt på året, fortfarande vinter.
Då var vi till Jukkasjärvi Ishotell.
Det var en upplevelse!
Sen blev jag och syrran tonåringar,
och sa till pappa, om han vill ha med oss på semestern,
så vill vi åka söder ut och se annat än Norrland,
och så blev det.
Jag har verkligen uppskattat att få resa,
få upplevelser, lära nya saker, se landet man bor i.
Pappa fotograferade väldigt mycket,
det var hans intresse, och det intresset har jag också fått.
Jag har införskaffat mig en systemkamera.
Nu uppskattar jag att jag har fotografier, från vårt liv, jag var liten,
resor vi har gjort.
Minns när vi var små,
då pappa tog med oss till skolgården på lördagarna, på sommar halvåret, om vi inte var ute i sommarstugan förstås.
På vintern så åkte vid skridskor vid friåkning, Fagerliden i Fagersta på lördagar, på vinter halvåret.
När vi åkte skridskor var mamma hemma gjorde go mat och satte igång bastun tills vi kom hem.
Minns att vi barn var hans allt.
Även det har varit perioder där det har stormat,
så har han alltid visa att han älskar oss,
och inte ger upp för oss barn.
Sen jag blev sjuk,
så önskade att han fanns fysiskt,
en pappa som finns där,
när livet krisar sig,
att få vara i en trygg famn,
precis som mammas famn,
men jag vet att han har varit hos min sida,
från andra sidan.
❤ ❤ ❤
Med mina minnen av dig, pappa, så lever du vidare i mitt hjärta.
Jag älskar dig och saknar dig, pappa!
❤ ❤ ❤
Men blev bara 50 år, för han fick hjärnblödning.
Jag hoppas att det blev en snabb död, så han inte behövde lida.
Det klart att jag inte ville att han skulle dö,
men hellre det än att han ligger som en grönsak i sängen.
Inte kunna prata, ta hand om sig själv, vara beroende av andra människor,
vara fången i sin egen kropp.
Jorden har blev en tommare plats och himmelen har blivit en vackrare själar rikare.
När jag blickar upp i den kalla nattens stjärnbeströdda himlavalv så ser jag en glimmande juvel högt där uppe.
Det är tack vare pappa, att jag gillar att simma.
Varje torsdag tog han med mig och min syster till badhuset, när vi växte upp.
Tog med oss på äventyrsbad.
Så simning är den motion / fysiska aktivitet, som får mig att bra bra,
både psykiskt och fysiskt.
När vi semestrade när jag växte upp,
så var det i Sverige.
Och det finns väldigt mycket att uppleva i Sverige.
Första 12 somrar så var det Norrland.
1997 och 2001 var vi till Norrland vid påsklovet,
då det låg tidigt på året, fortfarande vinter.
Då var vi till Jukkasjärvi Ishotell.
Det var en upplevelse!
Sen blev jag och syrran tonåringar,
och sa till pappa, om han vill ha med oss på semestern,
så vill vi åka söder ut och se annat än Norrland,
och så blev det.
Jag har verkligen uppskattat att få resa,
få upplevelser, lära nya saker, se landet man bor i.
Pappa fotograferade väldigt mycket,
det var hans intresse, och det intresset har jag också fått.
Jag har införskaffat mig en systemkamera.
Nu uppskattar jag att jag har fotografier, från vårt liv, jag var liten,
resor vi har gjort.
Minns när vi var små,
då pappa tog med oss till skolgården på lördagarna, på sommar halvåret, om vi inte var ute i sommarstugan förstås.
På vintern så åkte vid skridskor vid friåkning, Fagerliden i Fagersta på lördagar, på vinter halvåret.
När vi åkte skridskor var mamma hemma gjorde go mat och satte igång bastun tills vi kom hem.
Minns att vi barn var hans allt.
Även det har varit perioder där det har stormat,
så har han alltid visa att han älskar oss,
och inte ger upp för oss barn.
Sen jag blev sjuk,
så önskade att han fanns fysiskt,
en pappa som finns där,
när livet krisar sig,
att få vara i en trygg famn,
precis som mammas famn,
men jag vet att han har varit hos min sida,
från andra sidan.
❤ ❤ ❤
Med mina minnen av dig, pappa, så lever du vidare i mitt hjärta.
Jag älskar dig och saknar dig, pappa!
❤ ❤ ❤
1 kommentar(er)
